Projet de correspondance - L'image de l'autre

Les élèves de 9ème vont participer au projet L'image de l'autre, pendant le semestre de printemps. En collaborant avec une classe aux Pays-Bas, les élèves vont s'écrire, en travaillant avec de divers thèmes. Voilà le schéma :

1. Première lettre. Tu te présente à ton correspondant/ta correspondante.
2. Deuxième lettre. Tu parleras de ta maison et du quartier où elle se trouve.
3. Vidéo. Le groupe filmera l'école et la présentera aux partenaires hollandais.
4. Troisième lettre. Tu parleras de ce tu fais pendant la journée.
5. Quatrième lettre. Tu parleras de ton pays (la Suède).
6. Dépliant touristique. Le groupe présentera la ville et la région aux élèves.

Pour plus d'information, regardez le site excellent de ma collègue hollandaise - cliquez ici!

Franska stavnings- och uttalsregler

Franskt uttal är lite speciellt, men egentligen inte så svårt. Stavningen kan verka konstig, men har man bara lärt sig några regler går det bra. Här är några saker att tänka på för att göra rätt.

VOKALER

A uttalas som i hatt på svenska. Ibland hör man även uttalet som i hat, särskilt när det kommer ett s efter a:t, eller när bokstaven har en cirkumflex, â. Detta uttal är dock ovanligt och gammaldags.

 uttalas som a i hatt (eller a i hat i äldre uttal).

O uttalas som ett svenskt å.

Ô uttalas också som å.

U uttalas nästan som y på svenska, men mer som ett mellanting mellan u och y. Det liknar mest ett tyskt ü, om man vet hur det låter.

E uttalas som ett slappt ö, eller som det sista ljudet i ord som hare, gosse, kudde.

När E står före två lika konsonanter, uttalas det ä.

När E står före två eller flera olika konsonanter, uttalas det också ä. Om den andra konsonanten är ett R, uttalas det dock som ett slappt ö.

E sist i ett ord uttalas inte. I sånger och poesi kan det dock uttalas som ett slappt ö (vilket är det gamla uttalet).

ER sist i ett ord uttalas e.

É uttalas e.

È uttalas ä.

Ê uttalas ä.

Ë uttalas ä.

I uttalas som på svenska (utom när det kommer ett O före, då det uttalas som a).

Ï uttalas alltid som i.

Î uttalas också som i.

Y uttalas som i. Om det kommer ett O före uttalas det aj.

AI uttalas ä.

OE uttalas ö.

OEU uttalas ö.

OI uttalas wa (med w som på engelska).

OU uttalas som o i sol.

OY uttalas waj (med a som i hatt).

EAU uttalas å.

EU uttalas ö.

IE uttalas jä.

KONSONANTER

B uttalas som på svenska.

C uttalas som k före a, o och u, som s före e, i och y. När det uttalas k är det oaspirerat, vilket betyder att man inte blåser ut så mycket luft som på svenska.

CH uttalas som ett sje-ljud.

D uttalas som på svenska.

F uttalas som på svenska.

G uttalas som g före a, o och u, som ett tonande sje-ljud före e, i och y. (Tonande betyder att stämbanden surrar - ljudet låter som en stor humla ungefär.)

H uttalas inte alls.

J uttalas som ett surrande sje-ljud (se G).

K uttalas som på svenska, men oaspirerat - det betyder att man inte blåser ut så mycket luft som på svenska.

L uttalas som på svenska.

M uttalas som på svenska.

N uttalas som på svenska.

P uttalas som på svenska, men oaspirerat, alltså man blåser inte ut så mycket luft som på svenska.

Q förekommer bara i kombinationen QU, som uttalas som k på svenska, men oaspirerat (se K).

R uttalas oftast svagt skorrande, långt bak i munnen. I södra Frankrike och i delar av Afrika uttalas det med tungspetsen som på rikssvenska.

S uttalas oftast som på svenska. Mellan vokaler uttalas det tonande, som ett engelskt z. Sist i ord uttalas det ofta inte alls.

T uttalas som på svenska, men oaspirerat, vilket betyder att man inte blåser ut så mycket luft som på svenska. Sist i ord uttalas det ofta inte alls.

V uttalas som på svenska.

W finns bara i låneord, och uttalas ofta som v.

X uttalas ks mellan vokaler. Sist i ord uttalas det inte.

Z uttalas tonande, som ett engelskt z. Sist i ord uttalas det inte.

Nu lönar sig språk - ännu mer.

Från och med hösten 2010 gäller nya regler för antagning till högskola och universitet. Har man betyg i språk får man extra meritpoäng på sitt avgångsbetyg från gymnasiet - värdefulla poäng för att komma in på den utbildning man vill.

För betyg i steg 3 får man 0,5 poäng extra, och har man betyg i steg 4 får man ytterligare en halv poäng. Betyg i steg 5 ger ytterligare en halv poäng. Har du istället betyg i steg 2 (utöver betyg i minst steg 3 i ett annat språk) ges likaså en halv poäng i meritvärde.

För att kunna läsa steg 3 och 4 behöver man ha läst ett språk på högstadiet. Läser man hela högstadiet och får betyg i ämnet räknas det som steg 1 och 2. Läser man bara 8:an och 9:an (C-språk), räknas det som steg 1. På Samhällsprogrammet på gymnasiet läser alla minst två steg språk - går man där och har läst hela högstadiet är det alltså möjligt att klara steg 3 och 4. Om man väljer språk-inriktning inom Samhällsprogrammet (det som ofta kallas Humanistisk), kan man läsa fler steg och fler språk. Möjlighet finns inom alla program att läsa språk som individuellt val.

Läs mer om detta på Högskoleverkets information som även finns i sammanfattning här.

Vacances à Paris

Planerar du semester i Paris? På den här sajten kan du se hur tunnelbanan fungerar och se kartor över de olika linjerna som finns i Paris.

Gateau de chocolat à la française

Livet är inte bara grammatik, det är mat också. Inte minst för fransmännen, som älskar att äta god mat. Här kommer ett recept på hur man gör en fransk kladdkaka.

Ingrédients.

• 100 grammes de beurre ou de margarine
• 100 grammes de chocolat
• 2 œufs
• 2 décilitres de sucre
• 1,75 décilitre de farine de blé

Blanda äggen och sockret i en bunke. Rör mycket försiktigt. Vispa icke!

Smält smöret och chokladen. Om man börjar smälta smöret och sedan försiktigt lägger i chokladen går det bra, om man rör om försiktigt och har på mycket låg värme.

Rör i mjölet i äggblandningen.

Rör ner smöret och chokladen i bunken, litet åt gången.

Ha smörpapper i botten på en form. Grädda i 250 grader i 10 - 15 minuter. Kakan skall inte vara torr. Låt den kallna på ett fat.

Honom, henne, den, det, dem

Att mig heter me, dig te och sig se på franska vet du säkert. De är ju ganska lika svenska och lätta att komma ihåg (även om man kanske inte vet att de kallas för objektspronomen).

Men honom, henne, den och det är lite svårare. Så här fungerar de orden.

Till att börja med - glöm den och det! På franska finns bara honom och henne. Du minns säkert att franskan har två genus (kön) - maskulinum och femininum. Allting är alltså antingen manligt eller kvinnligt på franska.

Honom heter oftast LE på franska, precis som den bestämda artikeln för maskulina ord. LE kan även betyda den och det, om man pratar om ett maskulint ord.

Henne heter oftast LA. Här kan man också jämföra med den bestämda artikeln för feminina ord. Pratar man om ett feminint ord kan LA också betyda den och det.

Kom ihåg att LE och LA blir L' före vokal.

Men, både honom, henne, den och det kan även heta LUI. Det ordet används när man behöver säga till/för/åt honom, till/för/åt henne, till/för/åt den eller till/för/åt det. (Så kallat dativobjekt eller indirekt objekt.) Den formen används alltid när man har ett verb som konstrueras med à - téléphoner à quelqu'un (ringa till någon), donner quelque chose à quelqu'un (ge något till någon), recommander qualque chose à quelq'un (rekommendera något för någon). Är du osäker - slå upp verbet.

Dem är lite enklare. Det heter i vanliga fall LES, men om det är dativobjekt (till/åt/för dem) blir det LEUR.

LE, LA, LUI och LEUR placeras före det första verbet i meningen. Om det finns två verb och det andra är en infinitiv (grundform), placerar man LE, LA, LUI och LEUR framför infinitiven istället.

• Voici mon vélo. Tu le vois ? Här är min cykel. Ser du den?
• Voilà mes copins. Tu les connais ? Där är mina vänner. Känner du dem?
• Tu aimes la pizza ? - Oui, je l'adore. Tycker du om pizza? - Ja, jag älskar den.
• J'ai un ami qui s'appelle Goran. Je lui téléphone tous les jours. Jag har en vän som heter Goran. Jag ringer till honom varje dag.
• Je leur dis la vérité. Jag säger sanningen till dem.
• J'ai acheté une fleur. On la voit dans la fenêtre. Jag har köpt en blomma. Man ser den i fönstret.
• Marie aime ma fleur. Ja la lui donne. Marie älskar min blomma. Jag ger den till henne.

Inte och andra negationer

Negationer är ord (närmare bestämt tillhörande ordklassen adverb), som negerar ett verb - de ändrar betydelsen av verbet till inte det som verbet betyder.

Den vanligaste negationen är just inte - jag sjunger inte, han kastar inte ägg på skolan, ni läser inte så mycket som ni borde...

Det typiska på franska med negationer är att de består av två delar. Första delen är alltid NE och den sätts före verbet. Direkt efter verbet kommer den andra delen.

Det här är de vanligaste negationerna på franska.

NE ... PAS	inte
NE … PAS DU TOUT	inte alls
NE ... PLUS	inte mer, inte längre
NE ... JAMAIS	aldrig, inte någonsin
NE ... GUÈRE	knappast, knappt
NE ... PERSONNE	ingen, inte någon (om personer)
NE … RIEN	inget, inte något
NE … QUE	bara (inget utom)
NE … AUCUN/E	ingen, inte någon (om saker)
NE … PAS DE	ingen, inte någon (om saker)

Tänk på att NE blir N' före vokal.

I äldre franska kunde PAS bytas ut mot andra ord, som POINT, MIE, GOUTTE, AIL. Av dem används fortfarande POINT ibland som ett lite starkare ord än PAS, men det är ganska ovanligt.

Efter vissa verb kan man hoppa över PAS om man vill (men de andra orden, som jamais, rien, que o.s.v. får inte hoppas över). Det är verben savoir (veta), oser (våga), pouvoir (kunna), cesser de (sluta, upphöra med).

Här är några meningar med negationer. Försök lista ut vad de betyder, och titta sedan i facit lite längre ned.

1. Je ne chante jamais.
2. Il ne veut pas aller en Roumanie.
3. Elle n'a aucune idée.
4. On ne sait pas.
5. Tu ne vas jamais apprendre à parler l'ourdou.
6. Elle ne sait guère où se trouve l'école.
7. Il n'y a personne qui parle l'ourdou dans mon école.
8. Je n'ai pas de voiture.
9. Je n'ai plus de permis de conduire.
10. Vous ne chantez que de l'opéra.
11. Je n'aime pas du tout la violence.

1. Jag sjunger aldrig.
2. Han vill inte åka till Rumänien.
3. Hon har ingen aning.
4. Man vet inte.
5. Du kommer aldrig att lära dig att prata urdu.
6. Hon vet knappt var skolan ligger.
7. Det finns ingen som talar urdu på min skola.
8. Jag har ingen bil.
9. Jag har inget körkort längre.
10. Ni sjunger bara opera.
11. Jag tycker inte alls om våld.