Le passé composé

Den vanligaste verbformen på franska för att prata om dåtid är passé composé (ordagrant sammansatt förflutet). Formen kallas som den gör för att den är sammansatt av två ord. Först kommer hjälpverbet avoir, därefter ett perfekt particip, eller på franska participe passé.

Passé composé kan översättas till svenska med perfekt (jag har pratat) eller med imperfekt (jag pratade). Man får avgöra vad som passar bäst i sammanhanget.

-ER-VERBEN beter sig såhär:

PARLER
j'ai parlé
tu as parlé
il/elle/on a parlé
nous avons parlé
vous avez parlé
ils/elles ont parlé

-IR-VERBEN fungerar såhär:

FINIR
j'ai fini
tu as fini
il/elle/on a fini
nous avons fini
vous avez fini
ils/elles ont fini

Och -RE-VERBEN gör man såhär med:

PERDRE
j'ai perdu
tu as perdu
il/elle/on a perdu
nous avons perdu
vous avez perdu
ils/elles ont perdu

Andra verb får man slå upp för att veta vilken form participet får - många är oregelbundna. Bland de viktigaste finns:

AVOIR → j'ai eu
CROIRE → j'ai cru
DIRE → j'ai dit
ÊTRE → j'ai été
FAIRE → j'ai fait
LIRE → j'ai lu
POUVOIR → j'ai pu
SAVOIR → j'ai su
VOIR → j'ai vu

Några verb böjs inte med avoir utan med ÊTRE. Det gäller framförallt så kallade RÖRELSEVERB, alltså verb som har med rörelse, förflyttning att göra. Såhär gör man med dem. Lägg märke till att participen ändrar på sig

ALLER
je suis allé (man), je suis allée (kvinna)
tu es allé (man), tu es allée (kvinna)
il est allé (man)
elle est allée (kvinna)
on est allé (man)
on est allés (flera män eller blandat)
on est allées (flera kvinnor)
nous sommes allés (män eller blandat), nous sommes allées (kvinnor)
vous êtes allés (män eller blandat), vous êtes allées (kvinnor)
ils sont allés (män eller blandat)
elles sont allées (kvinnor)