Nu lönar sig språk - ännu mer.

Från och med hösten 2010 gäller nya regler för antagning till högskola och universitet. Har man betyg i språk får man extra meritpoäng på sitt avgångsbetyg från gymnasiet - värdefulla poäng för att komma in på den utbildning man vill.

För betyg i steg 3 får man 0,5 poäng extra, och har man betyg i steg 4 får man ytterligare en halv poäng. Betyg i steg 5 ger ytterligare en halv poäng. Har du istället betyg i steg 2 (utöver betyg i minst steg 3 i ett annat språk) ges likaså en halv poäng i meritvärde.

För att kunna läsa steg 3 och 4 behöver man ha läst ett språk på högstadiet. Läser man hela högstadiet och får betyg i ämnet räknas det som steg 1 och 2. Läser man bara 8:an och 9:an (C-språk), räknas det som steg 1. På Samhällsprogrammet på gymnasiet läser alla minst två steg språk - går man där och har läst hela högstadiet är det alltså möjligt att klara steg 3 och 4. Om man väljer språk-inriktning inom Samhällsprogrammet (det som ofta kallas Humanistisk), kan man läsa fler steg och fler språk. Möjlighet finns inom alla program att läsa språk som individuellt val.

Läs mer om detta på Högskoleverkets information som även finns i sammanfattning här.

Vacances à Paris

Planerar du semester i Paris? På den här sajten kan du se hur tunnelbanan fungerar och se kartor över de olika linjerna som finns i Paris.

Gateau de chocolat à la française

Livet är inte bara grammatik, det är mat också. Inte minst för fransmännen, som älskar att äta god mat. Här kommer ett recept på hur man gör en fransk kladdkaka.

Ingrédients.

• 100 grammes de beurre ou de margarine
• 100 grammes de chocolat
• 2 œufs
• 2 décilitres de sucre
• 1,75 décilitre de farine de blé

Blanda äggen och sockret i en bunke. Rör mycket försiktigt. Vispa icke!

Smält smöret och chokladen. Om man börjar smälta smöret och sedan försiktigt lägger i chokladen går det bra, om man rör om försiktigt och har på mycket låg värme.

Rör i mjölet i äggblandningen.

Rör ner smöret och chokladen i bunken, litet åt gången.

Ha smörpapper i botten på en form. Grädda i 250 grader i 10 - 15 minuter. Kakan skall inte vara torr. Låt den kallna på ett fat.

Honom, henne, den, det, dem

Att mig heter me, dig te och sig se på franska vet du säkert. De är ju ganska lika svenska och lätta att komma ihåg (även om man kanske inte vet att de kallas för objektspronomen).

Men honom, henne, den och det är lite svårare. Så här fungerar de orden.

Till att börja med - glöm den och det! På franska finns bara honom och henne. Du minns säkert att franskan har två genus (kön) - maskulinum och femininum. Allting är alltså antingen manligt eller kvinnligt på franska.

Honom heter oftast LE på franska, precis som den bestämda artikeln för maskulina ord. LE kan även betyda den och det, om man pratar om ett maskulint ord.

Henne heter oftast LA. Här kan man också jämföra med den bestämda artikeln för feminina ord. Pratar man om ett feminint ord kan LA också betyda den och det.

Kom ihåg att LE och LA blir L' före vokal.

Men, både honom, henne, den och det kan även heta LUI. Det ordet används när man behöver säga till/för/åt honom, till/för/åt henne, till/för/åt den eller till/för/åt det. (Så kallat dativobjekt eller indirekt objekt.) Den formen används alltid när man har ett verb som konstrueras med à - téléphoner à quelqu'un (ringa till någon), donner quelque chose à quelqu'un (ge något till någon), recommander qualque chose à quelq'un (rekommendera något för någon). Är du osäker - slå upp verbet.

Dem är lite enklare. Det heter i vanliga fall LES, men om det är dativobjekt (till/åt/för dem) blir det LEUR.

LE, LA, LUI och LEUR placeras före det första verbet i meningen. Om det finns två verb och det andra är en infinitiv (grundform), placerar man LE, LA, LUI och LEUR framför infinitiven istället.

• Voici mon vélo. Tu le vois ? Här är min cykel. Ser du den?
• Voilà mes copins. Tu les connais ? Där är mina vänner. Känner du dem?
• Tu aimes la pizza ? - Oui, je l'adore. Tycker du om pizza? - Ja, jag älskar den.
• J'ai un ami qui s'appelle Goran. Je lui téléphone tous les jours. Jag har en vän som heter Goran. Jag ringer till honom varje dag.
• Je leur dis la vérité. Jag säger sanningen till dem.
• J'ai acheté une fleur. On la voit dans la fenêtre. Jag har köpt en blomma. Man ser den i fönstret.
• Marie aime ma fleur. Ja la lui donne. Marie älskar min blomma. Jag ger den till henne.

Inte och andra negationer

Negationer är ord (närmare bestämt tillhörande ordklassen adverb), som negerar ett verb - de ändrar betydelsen av verbet till inte det som verbet betyder.

Den vanligaste negationen är just inte - jag sjunger inte, han kastar inte ägg på skolan, ni läser inte så mycket som ni borde...

Det typiska på franska med negationer är att de består av två delar. Första delen är alltid NE och den sätts före verbet. Direkt efter verbet kommer den andra delen.

Det här är de vanligaste negationerna på franska.

NE ... PAS	inte
NE … PAS DU TOUT	inte alls
NE ... PLUS	inte mer, inte längre
NE ... JAMAIS	aldrig, inte någonsin
NE ... GUÈRE	knappast, knappt
NE ... PERSONNE	ingen, inte någon (om personer)
NE … RIEN	inget, inte något
NE … QUE	bara (inget utom)
NE … AUCUN/E	ingen, inte någon (om saker)
NE … PAS DE	ingen, inte någon (om saker)

Tänk på att NE blir N' före vokal.

I äldre franska kunde PAS bytas ut mot andra ord, som POINT, MIE, GOUTTE, AIL. Av dem används fortfarande POINT ibland som ett lite starkare ord än PAS, men det är ganska ovanligt.

Efter vissa verb kan man hoppa över PAS om man vill (men de andra orden, som jamais, rien, que o.s.v. får inte hoppas över). Det är verben savoir (veta), oser (våga), pouvoir (kunna), cesser de (sluta, upphöra med).

Här är några meningar med negationer. Försök lista ut vad de betyder, och titta sedan i facit lite längre ned.

1. Je ne chante jamais.
2. Il ne veut pas aller en Roumanie.
3. Elle n'a aucune idée.
4. On ne sait pas.
5. Tu ne vas jamais apprendre à parler l'ourdou.
6. Elle ne sait guère où se trouve l'école.
7. Il n'y a personne qui parle l'ourdou dans mon école.
8. Je n'ai pas de voiture.
9. Je n'ai plus de permis de conduire.
10. Vous ne chantez que de l'opéra.
11. Je n'aime pas du tout la violence.

1. Jag sjunger aldrig.
2. Han vill inte åka till Rumänien.
3. Hon har ingen aning.
4. Man vet inte.
5. Du kommer aldrig att lära dig att prata urdu.
6. Hon vet knappt var skolan ligger.
7. Det finns ingen som talar urdu på min skola.
8. Jag har ingen bil.
9. Jag har inget körkort längre.
10. Ni sjunger bara opera.
11. Jag tycker inte alls om våld.

Aktuellt, år 9

Skolan är nästan klar, och franskan är klar. Men det återstår lite av projektet med holländska eleverna. Glöm inte att titta på deras filmer. Sommarlovet väntar men titta först på filmerna.

Äntligen kommer e-post-växlingsprojektet igång! Vi skall samarbeta med en klass på Helene Parkhurst-skolan i Almere i Holland och skicka några mejl till varandra. Utöver mejl blir det också en video om skolan och en turistbroschyr om Värmland. Den sista uppgiften tror jag kan bli väldigt intressant för klassen i Holland, eftersom det är många holländska turister i Värmland.

Helene Parkhurst-skolan

För att få tid till detta kommer ni att få skriva en del hemma, och sedan mejla breven till mig, så skickar jag dem till klassen i Holland. Ni får en egen "mejlvän" där, och om ni vill ha kontakt på fritiden är det förstås okej.

Såhär är tanken att projektet skall gå till:

1. Första brevet - presentera dig själv.
2. Andra brevet - om ditt hem och platsen där du bor.
3. Video om skolan.
4. Tredje brevet - om din fritid.
5. Fjärde brevet - om Sverige.
6. Turistbroschyr - om Karlstad och Värmland.

/ magistern

Maskulinum och femininum

På svenska finns det olika sorters substantiv (namn på ting). Du vet ju att en del säger man EN om, medan andra är ETT-ord. Det kallas för att substantiven har olika GENUS, ett latinskt ord som betyder kön.

På franska har substantiven också olika genus eller kön. De kan vara MASKULINA och FEMININA.

Alla substantiv som har med manliga varelser att göra är maskulina - homme, garçon, père...

Alla substantiv som har med kvinnliga varelser att göra är feminina - femme, jeune fille, mère...

Resten av substantiven (vilket är de flesta) får man lära sig utantill vilket de är. Hur vet man om en stol är maskulin eller feminin? En kyrka? Ett grodlår? Har du inte lärt dig utantill, slå upp det.

Några knep finns dock. De flesta substantiv som slutar på -e är feminina. Det gäller samma regel för ord som slutar på -ion och -eur. Chansa, så blir det oftast rätt.