Le présent indicatif

Den vanligaste verbformen är PRESENS INDIKATIV, som talar om vad som händer just nu. Det finns olika sorters verb på franska, och de har lite olika ändelser i presens. Alla måste läras in utantill.

De vanligaste verben är -ER-VERB. Så fort man skapar ett nytt verb på franska så blir det ett -er-verb, men det finns förstås många gamla -er-verb också. De böjs såhär:

PARLER
je parle (e hörs inte)
tu parles (es hörs inte)
il/elle/on parle (e hörs inte)
nous parlons (uttalas õ)
vous parlez (uttalas é)
ils/elles parlent (ent hörs inte)

Det finns även -IR-VERB, som böjs såhär roligt:

FINIR
je finis (s hörs inte)
tu finis (s hörs inte)
il/elle/on finit (t hörs inte)
nous finissons (uttalas issõ)
vous finissez (uttalas issé)
ils/elles finissent (uttalas iss, ent hörs inte)

Och så kommer den tredje gruppen (eller konjugationen, som det heter när det är verb), -RE-VERB:

PERDRE
je perds (s hörs inte)
tu perds (s hörs inte)
il/elle/on perd (ingen ändelse!)
nous perdons (uttalas õ)
vous perdez (uttalas é)
ils/elles perdent (ent hörs inte)

Därutöver finns en grupp med verb som slutar på -OIR och som böjs lite speciellt.

CROIRE
je crois (uttalas wa, s hörs inte)
tu crois (uttalas wa, s hörs inte)
il/elle/on croit (uttalas wa, t hörs inte)
nous croyons (uttalas wajõ)
vous croyez (uttalas wajé)
ils/elles croient (uttalas wa, ent hörs inte)